Jag
börjar med den viktigaste personen för Blinks renovering nämligen
min far, Lars-Göran Göransson. Lars är född -41
och har i 30 år varit chef över Luftfartsverkets flygstation
här i Halmstad. Han har i hela sitt liv alltid seglat, ägt,
renoverat eller byggt båtar vilket framgår nedan.
När
han var 10 år gammal och andra pojkar byggde lådbilar så
byggde han en "lådbåt" i masonit som fick namnet
"Hej". Vid 14 års ålder så rustade han upp
en gammal centerbordseka till vilken han sydde segel av lakan som han
fått av sin mor. Men efter att ett stort antal lakansegel slitits
ut lät han sy upp linne segel vilka blev en succè vid kappseglingarna
mot kamraterna i seglargänget. Vid 16 års ålder köpte
han sig en 6 m lång koster.
1966
köpte han så 6:an Ingegärd (S 22, vid köpet döpt
till Bonita) som Estlander ritat 1927 och som 1929 vann guldpokalen
för 6:or. När han 1970 besökte den kända 6 m konstruktören
Tore Holm i hans hem fick han bla ritningar över en mast av honom.
Masten byggde han sedan av granevirke från en gammal långbänk
som använts i en snickerifabrik. När det gällde kappseglingar
i närområdet så vanns i stort sett allt som kunde vinnas
ända till man började sälja (citat) "...Ballader
& annan skit som inte vann för att de var snabbare utan för
att de hade ett fördelaktigt mätvärde..." (Ps. Sagt
med glimten i ögat...)
1974
blev vi inblåsta med vår 6:a Bonita i Torekovs hamn och
hela familjen (2 vuxna + tre barn) fick vackert ligga där med sjögräs
hängandes i riggen under hela pingsthelgen. Det fanns inte mycket
att göra åt situationen annat än vänta på
bättre väder. Min far började titta på en förfallen
trålare som låg i hamnen och funderade på hur man
kunde göra om den till en "familje-semesterbåt"
som var bekväm, torr och med gott om plats till viss skillnad mot
vår ruffade 6:a. De som kände Lars kunde aldrig tänka
sig att han som äälskade långa, smala båtar skulle
sänka sig till att ha en sådan kluns till båt. Dessutom
motordriven! Men så blev det. I dag så har han fortfarande
Tärnan kvar och den har genom åren blivit allt bättre
& bekvämare. Nu sitter förståss en av 6:ans gamla
riggar på Tärnan så blåser det bara tillräckligt
så kan även hon segla...
För
att tillfredsställa seglar-lustan så köptes 1985 en
Drake som renoverades & kappseglingsrustades till tänderna.
Den var extremt välbyggd och en riktig pärla för sin
ålder vad gäller skicket. Det var en fantastisk båt
att segla! Sedan är vi då nästan framme vid den tidpunkt
då Blink dök upp. Först dök dock en Nordhalländsk
segeleka sammanfogad med enepinnar upp, byggd på 1800-talet, 6
meter lång & 2,2o meter bred. Den fann Lars utanför en
lumpbod här i stan. Vi har fortfarande kvar den, dock på
väntläge för tillfället.
När så renoveringen av Blink började 1999 så blev
det för mycket att ha både en Drake & en SK 55 och då
fanns inget annat råd än att sälja Draken, om än
mycket motvilligt.
Lars räds som sagt inte att ge sig i kast med projekt som i stort
sett ingen annan skulle ta sig an och han genomför dem också.
Huvudsaken är att linjerna är fina, om det sen är en
trålare eller en skärgårdskryssare spelar mindre roll...
Var båt har sin tjusning!
Dock har han alltid hållt ögonen öppna efter R-båtar,
framför allt R 8:or och R 10:or...
Nu
blev det till sist en fantastisk skärgårdsfemtiofemma och
den enda smolken i den bägaren skulle kanske då vara att
hon "bara" är 13,5 m lång...